KÄNDEBARAFÖRATTSKRIVAAVMIG
jag skriver och skriver till dig, men får inget svar. jag väntar på att du ska svara att du mår bra, att du lever och att du kommer och träffar mig nu. jag drömmer iaf det, hela tiden. jag har en film inspelad i huvudet, först en om alla våra minnen tillsammans, och alla drömmar jag har haft när jag sovit om att jag träffar dig.
jag tror på att drömmar kan visa någonting, att döda personer kan ta kontakt genom drömmar.. jag hoppas iaf det, för det verkar så verkligt, alla drömmar. jag tänker hela tiden på hur det skulle vara om du var här, om du bara stod här utanför min dörr med ditt leende, säga någonting och skratta, det är så typiskt dig, eller det var. jag vet inte vad jag ska säga för att få ur mig allt jag vill säga, men jag kan säga dig en sak,
jag tror aldrig jag har gråtit såhär mycket i hela mitt liv.
tårarna kom, så fort jag tänkte på dig, i en vecka i streck, jag grät när det var massa folk hos mig och alicia, jag grät när vi var på fest, jag grät när jag somnade, och jag grät när jag vaknade. jag brydde mig inte om vad folk tyckte om mig när jag grät som jag gjorde, för jag vet att alla som visste varför jag grät, förstod det.
jag kan inte förstå att du inte finns här, faktiskt. för det känns inte som det, det känns som om du alltid finns här brevid mig, och det hoppas jag att du gör också.
vila i frid älskade du.
älskad & saknad, du lämnade oss alla
men en viss närhet känner vi alla
vi saknar dig nu, vi saknar dig imorgon
vi saknar dig alltid, du var så underbar
det bästa jag visste, men du försvann ifrån mig
uppåt förstås, men vi syns någon dag,
vila i frid
världens vackraste ängel
det förtjänar du.
5 månader och 12 dagar
helt jävla ofattbart!
